Kor gillar att äta, och idisslar många timmar om dygnet. Fodret blir förstås till bajs, rapar och pruttar som genererar växthusgaser. Därför är innehållet i maten ett av de områden som ingår i Arlas klimatberäkningsprogram. Det betyder att tusentals Arlabönder samlar, rapporterar och analyserar data som har med mjölkkornas foder att göra.
Datainsamling är antagligen inte det man främst tänker att en mjölkbonde sysslar med om dagarna, men faktum är att en Arlabonde år 2022 gör långt mycket mer än att mjölka och ta hand om korna. Sedan några år tillbaka samlar vi in massvis av information till en enorm databas som kommer hjälpa oss att minska klimatavtrycket från gårdarna, och göra oss ännu mer klimatsmarta.
Vad har protein med pruttar att göra?
Det vi kallar skitdata handlar alltså om att analysera och lära oss mer om hur rätt foder, och rätt mängd foder, till korna kan begränsa utsläppen av kväve. Vi kallar det proteineffektivitet. Om kornas mat innehåller för mycket protein kommer överskottet att utsöndras, vilket leder till högre kvävehalter i gödseln och mer utsläpp. Därför analyserar och optimerar vi proteinnivån konstant, med hjälp av datan som bönderna samlar in. Och ser på kornas idisslande som mer än bara härligt tugg, det är också ”Feed data compression”.
Vad menar vi med klimatberäkningar?
Sett till 1 liter mjölks hela livscykel, från kon på gården till att du återvinner förpackningen, står det som sker på gården för den största andelen av klimatpåverkan. För att det ska vara möjligt att minska utsläppen på gårdarna är det viktigt att veta exakt var utsläppen sker. Därför introducerade Arla 2020 ett nytt klimatberäkningsprogram. Tillsammans med en rådgivare, och med klimatdatan som grund, kan bönderna identifiera gårdarnas olika förbättringsmöjligheter. Alla Arlabönder genomför årligen klimatberäkningar för att se var klimatförbättrande åtgärder på gården kan göras, målet är att minska mjölkens klimatavtryck med 30 procent till 2030.
Arlas klimatmål är godkända av Science Based Targets Initiative (SBTi). På gårdsnivå innebär målen minskningar med 30%, medan det för Arlas mejerier och egna transporter innebär en minskning av utsläppen med 63% till 2030.
