Biologisk mångfald
Grunden för livet på jorden
Biologisk mångfald handlar om variationsrikedomen i naturen. Att vi har landskap med många olika naturtyper och att olika arter av växter, djur, insekter och svampar lever i balans med varandra. Biologisk mångfald och välfungerande ekosystem är grunden för allt liv på jorden. Att främja den biologiska mångfalden är ett viktigt arbete för Arla liksom ett av FN:s globala mål för hållbar utveckling.
På alla Arlagårdar finns det betesmarker som håller landskapet öppet. Särskilt viktiga för att bevara och gynna den biologiska mångfalden är naturbetesmarkerna – Sveriges allra mest artrika marker. Där kan det finnas så många som 40 olika växtarter per kvadratmeter. För att behålla sin biologiska mångfald måste dessa marker betas. Idag har fyra av fem Arlagårdar naturbetesmarker som betas av gårdens djur. Utan betande djur skulle en stor del av det myllrande, blommande och surrande livet försvinna.
Biologisk mångfald på Arlagårdar
Arlagårdarnas betande djur, vallodlingar, naturbetesmarker och andra naturtyper är viktiga för den biologiska mångfalden och många ekosystemtjänster som vi är beroende av. En rik biologisk mångfald är till exempel viktig för våra pollinerande insekter och dessa behövs bland annat för nästan all grönsaks-, frukt- och bärodling i Sverige.
Bördiga marker
Den mark som Arlabönderna odlar idag eller där djur betar har formats under århundraden, både av människor, betande djur och av alla dem som lever i jorden. Daggmaskar, mikroorganismer, svampar med flera hjälper till att göra jorden bördig så att det växer bra. Att sköta om jorden handlar bland annat om att se till att alla som lever i den får mycket växtmaterial att bryta ner. Bördiga jordar uppnås även när vall odlas omväxlande med andra grödor och åkrarna gödslas med kodynga i lagom mängd.
Naturbetesmarker
På många Arlagårdar finns även naturbetesmarker som betas av gårdens djur. Det är marker som under lång tid inte har såtts, gödslats eller bearbetats av människor eller maskiner. Här finns ungefär lika många arter per kvadratmeter som i regnskogen i Amazonas. Dessutom är mer än var fjärde av de rödlistade arterna i Sverige beroende av naturbetesmarker för sin överlevnad.
Arlas hållbarhetsersättning
För att belöna och finansiera åtgärder som bidrar till att minska klimatavtrycket på Arlagårdar har vi en hållbarhetsersättning. För åtgärder som bidrar till att bevara den biologiska mångfalden och förbättra kolinlagringen får ägarna poäng och på så vis mer betalt för gårdens mjölk.
Ekologiska Arlagårdar
På ekologiska gårdar är artrikedomen av växter och pollinerare i genomsnitt 50 procent högre. Här har bönderna till exempel åtagit sig att inte använda några naturfrämmande bekämpningsmedel och odla mer eget foder på gården. Läs mer här om ekologiska Arlagårdar.
Viktiga naturbetesmarker
Naturbetesmarkerna tillhör våra allra mest artrika marker. För att behålla sin mångfald av växter, insekter och djur måste de betas, annars växer de igen. I takt med att gårdarna har blivit större och färre har arealen naturbetesmark minskat, vilket är ett hot mot den biologiska mångfalden.
Minskade arealer
Naturbetesmarker är gräsmarker som under lång tid inte har plöjts, såtts, gödslats eller bearbetats av människor och maskiner. Ofta är de magra marker som inte lämpar sig för spannmålsodling och de har en unik mångfald av växter, insekter, fåglar, fladdermöss, lavar och svampar.
Historiskt har naturbetesmarkerna varit ett vanligt inslag i landskapet, men många slutade brukas i samband med jordbrukets rationalisering då gårdarna blev färre och större. Idag finns mindre än 5 procent av naturbetesmarkerna kvar jämfört med mitten av 1800-talet.
Av Sveriges kvarvarande cirka 450 000 hektar naturbetesmark tillhör ungefär en femtedel Arlabönder och betas av deras djur. På fyra av fem Arlagårdar finns naturbetesmarker.
Livsviktigt beteende
Igenväxningen av naturbetesmark hotar många arter, inte minst dagfjärilar och andra pollinerare. Mer än var fjärde rödlistad (sårbar eller hotad) art är beroende av naturbetesmark för sin överlevnad. Det som gör naturbetesmarkerna så värdefulla är att många av arterna som finns här inte klarar sig i några andra naturtyper.
När mjölkgårdens djur betar, skrapar i jorden och plattar till den med sina klövar skapas en gynnsam miljö för många växter. Dessa är i sin tur livsnödvändiga för insekter och djur. Kornas gödsel är också hemvist för många olika småkryp.
Aktivt kulturarv
Fördelarna med mjölkgårdens betande djur på naturbetesmarker handlar inte bara om den biologiska mångfalden. Djuren får samtidigt i sig en stor del av sitt dagliga foder, de får motion och de bidrar till att hålla landskapet öppet.
Ett kulturlandskap med ängar, betesmarker och historiska gårdsbyggnader är också en länk till vårt ursprung. För inte så lång tid sedan levde större delen av Sveriges befolkning på landsbygden. En förståelse för kulturlandskapet ger viktig kunskap om livsmedelsproduktion och betydelsen av att bevara den biologiska mångfalden, till nuvarande och kommande generationer.
Hjälp våra pollinerare
I takt med att städer växer och allt mer mark bebyggs minskar utrymmet för vilda växter. Det i sin tur leder till att pollinerare får svårare att hitta både mat och husrum. Men vi alla kan bidra till att göra livet lättare för pollinerare som bin och fjärilar.
Har du tillgång till en trädgård, balkong eller uteplats? Då finns det många enkla saker att göra, som till exempel att odla kryddväxter som oregano, gräslök, myntor eller timjan. Då kan både du och pollinerarna njuta av de goda växterna. Lavendel och prästkrage är inte bara fina att titta på, de är även mycket omtyckta av humlor och bin.
Den biologiska mångfalden gynnas av att vi släpper lite på tyglarna i våra trädgårdar, vi behöver alltså göra mindre snarare än att göra mer. Låt ogräs växa lite här och var, tistlar och maskrosor ger bra näring till vilda bin. Och låt gräsklipparen vila, allra bäst är om man låter i alla fall delar av gräsmattan växa och slå ut i blom.
