Biologisk mångfald handlar om naturens artrikedom. Att vi har ett landskap med många olika naturtyper där olika arter av växter, djur, insekter och svampar lever i balans med varandra.
Den biologiska mångfalden är nödvändig för allt liv på jorden. För att producera mat behöver vi vatten, bördiga jordar och insekter som pollinerar växter och träd. Att främja den biologiska mångfalden är ett viktigt arbete för Arla liksom ett av FN:s globala mål för hållbar utveckling.
Tänk dig en sommarhage med betande djur, blommande växter, surrande bin, fjärilar och kvittrande fåglar. Det är ett exempel på biologisk mångfald. Här är många olika arter av växter, insekter och djur beroende av varandra för att trivas och bli fler, både ovan och under jord.
Sveriges regnskog
Ängs- och naturbetesmarker kan beskrivas som Sveriges regnskog när det gäller biologisk mångfald. Naturbetesmarker är naturliga gräsmarker som inte sås eller skördas. Här finns ungefär lika många arter per kvadratmeter som i regnskogen i Amazonas. Dessutom är mer än var fjärde av de rödlistade arterna i Sverige beroende av naturbetesmarker för sin överlevnad. Vi vill inte att de ska gå förlorade.
Ungefär en femtedel av naturbetesmarkerna i Sverige betas av Arlaböndernas djur. Tack vare att de betar och trampar runt får många arter hjälp att överleva. Djuren sprider till exempel frön och trampar upp bar jord där fröna kan gro. Växter som är anpassade till naturbetesmarker trivs på magra marker och vill ha mycket solljus. I andra miljöer blir de lätt utkonkurrerade. Sedan finns det insekter som är beroende av en specifik växt, och så hänger det nära samspelet mellan växter, insekter och fåglar ihop. Gårdens andra naturtyper, som skogsbryn, gamla träd, blommande dikesrenar, diken och dammar bidrar också till den biologiska mångfalden.
Pollinering – tacka bina för maten
Ungefär en tredjedel av den mat vi äter är beroende av pollinerande insekter. Idag är bin och humlor hotade, och då hotas även vår matproduktion. Här kan du läsa mer om bina, om vad vi på Arla gör för att rädda dem och vad du själv kan göra för att vara med och bidra.
Binder kol i marken
På mjölkgårdarna odlas vall, den gräs- och klöverblandning som korna äter på vintern. Vid vallodling binds kol i de djupa rötterna, vilket minskar halten av koldioxid i luften och bidrar till att minska klimatpåverkan. Kolet i marken ger goda förutsättningar för den biologiska mångfalden under markytan, där insekter och svampar trivs. Vallväxterna förbättrar även jorden för nästa gröda som odlas.
Att kunna mäta exakt hur mycket kol som lagras i marken och hur kolinlagringen kan öka är fortfarande ett relativt outforskat område. Kolinbindning ingår dock till viss del redan i vår hållbarhetsersättning, vilket innebär att gårdar som har permanenta gräsmarker, tar jordhälsoprover och mäter sitt kolinnehåll i marken kan få mer betalt för mjölken. De positiva aspekterna av kolinlagring i gårdarnas klimatavtryck är också en viktig del av Arlas mål att uppnå netto noll klimatavtryck 2045 i Sverige.
Minskar behovet av bekämpningsmedel
I växtriket finns en naturlig biologisk balans mellan skadeinsekter (som bladlöss och jordloppor) och insekter som äter upp dem, till exempel nyckelpigor, spindlar och steklar. De ”goda” insekterna håller skadeinsekterna i schack, vilket gör att behovet av kemisk insektsbekämpning minskar med en rik biologisk mångfald.
Biologisk mångfald och klimatet
På senare år har kopplingen mellan biologisk mångfald och klimatet uppmärksammats. En artrik och varierad natur ses som ett naturligt skydd mot klimatförändringarnas effekter på skog och mark. Den globala uppvärmningen begränsas av skogar och våtmarker som lagrar stora mängder växthusgaser. Våtmarkerna hjälper också till att skydda mot översvämningar och torka.
