På Emilia Astrenius Widerströms mjölkgård i Götene pågår just nu ett projekt som syftar till att ta reda på hur regenerativa jordbruksmetoder kan användas i mjölkproduktionen. – Vi är en av sex Arlagårdar i Sverige som deltar i det här projektet. Syftet är att ta reda på hur olika metoder kan bidra till bättre jordhälsa, kolinlagring, vattenkvalitet och biologisk mångfald på mjölkgårdar, säger mjölkbonden Emilia.
Emilia driver i dag en mjölkgård i Götene med 365 mjölkande kor och allt som allt 900 djur. Gården bedrivs utifrån ekologiska principer där hållbarhet och djurens bästa hela tiden är i fokus.
– Hållbarhetsarbetet blir aldrig någonsin färdigt, det pågår hela tiden. Ska jag kunna fortsätta vara mjölkbonde i framtiden måste jag se till att gården verkligen fungerar ur det perspektivet. Vad vi gör på gården nu spelar roll för vad som händer i framtiden, säger Emilia.
Använder både gammal och ny teknik
På Arla har vi nyligen sjösatt ett projekt som går ut på att testa regenerativa jordbruksmetoder på 24 pilotgårdar i fem olika länder i Europa. Syftet med projektet är att ta reda på hur dessa metoder inom mjölkproduktion påverkar klimat och miljö samt hur metoderna kan bidra till bättre jordhälsa och vattenkvalitet, och öka kolinlagringen och den biologiska mångfalden på gårdarna.
På gården som Emilia driver ska man bland annat testa olika metoder för att ta reda på hur mjölkproduktionen kan öka den biologiska mångfalden på gården. Det kan till exempel handla om skötseln av betesmarker eller att köra ut gödsel med en slangspridare istället för med en bredspridare på åkrarna, på så vis minskar lustgasavgången från gödseln och man tar till vara på näringen bättre. Bland annat ingår en årlig utvärdering av jordhälsan genom att testa jordens lukt, struktur och antalet daggmaskar.
– Vi kommer säkert använda både gammal och ny teknik i vårt pilotprojekt. Det kan handla om hur man bearbetar marken på ett sätt som ökar jordhälsan samtidigt som man vill få så bra avkastning som möjligt. Att jobba i symbios med de naturliga resurser som finns runt omkring oss är avgörande för båda delar, säger Emilia.
För tidigt att dra några slutsatser
Att testa regenerativa jordbruksmetoder på pilotgårdarna har precis börjat och än är det för tidigt att dra några slutsatser.
– Vi är i startgroparna och gör det här för att lära av varandra och utveckla det regenerativa jordbruket inom mjölkproduktion för att bli ännu mer hållbara. Redan i dag är vi Arlabönder bland de mest klimateffektiva i världen så det ska bli spännande att ta del av vad andra Arlabönder kommer fram till och hur vi sedan kan ta det här vidare. Jag tror verkligen på en framtid med djur för att hela ekosystemet ska fungera, avslutar Emilia.
Vill täppa igen kunskapslucka
Regenerativt jordbruk får allt större uppmärksamhet bland producenter, återförsäljare, forskare och konsumenter. Men vad metoden egentligen innebär råder det delade meningar om.
Begreppet ”regenerativa jordbruksmetoder” saknar en universellt vedertagen definition. Få vetenskapliga studier gör det svårt att få vägledning. Därför vill vi på Arla nu bidra på området genom att låta sina ägares erfarenheter från pilotprojekten öka kunskaperna kring regenerativa jordbruksmetoder inom mjölkproduktion.
