Kan en grep vara datadriven?

Kan en grep vara datadriven?

Om du frågar en Arlabonde år 2022 så är svaret ja! En grep används till exempel för att skyffla fram maten till de hungriga kossorna i ladan. Och just kornas mat, eller foder, är ett av de områden som ingår i Arlas klimatberäkningsprogram. Det betyder att tusentals Arlabönder samlar, rapporterar och analyserar data som har med just mjölkkornas foder att göra.

Datainsamling är antagligen inte det man främst tänker att en mjölkbonde sysslar med om dagarna, men faktum är att en Arlabonde år 2022 gör långt mycket mer än att mjölka och ta hand om korna. Sedan några år tillbaka samlar vi in massvis av information till en enorm databas som kommer hjälpa oss att minska klimatavtrycket från gårdarna, och göra oss ännu mer klimatsmarta.

Analysera mera

Idag vet vi att all produktion av livsmedel har påverkan på klimatet. Och när det kommer till mjölkproduktion så sker den största delen av utsläppen på gårdarna. När korna omvandlar det dom äter till mjölk sker betydande utsläpp av växthusgaser. Att analysera innehållet i det som korna äter kan göra stor skillnad när det kommer till att minska utsläppen. Ju effektivare en viss mängd foder omvandlas till mjölk – desto lägre blir klimatutsläppen. Vi kallar det ”fodereffektivitet”, och det handlar alltså om att optimera foderkvalitet och foderförbrukning för varje ko, för att minska mjölkens klimatavtryck. Så ja, en grep är mer än bara en grep - det är en ”Feed Data Collection Fork” också.

Vad menar vi med klimatberäkningar?

Sett till 1 liter mjölks hela livscykel, från kon på gården till att du återvinner förpackningen, står det som sker på gården för den största andelen av klimatpåverkan. För att det ska vara möjligt att minska utsläppen på gårdarna är det viktigt att veta exakt var utsläppen sker. Därför introducerade Arla 2020 ett nytt klimatberäkningsprogram. Tillsammans med en rådgivare, och med klimatdatan som grund, kan bönderna identifiera gårdarnas olika förbättringsmöjligheter. Alla Arlabönder genomför årligen klimatberäkningar för att se var klimatförbättrande åtgärder på gården kan göras, målet är att minska mjölkens klimatavtryck med 30 procent till 2030.

Arlas klimatmål är godkända av Science Based Targets Initiative (SBTi). På gårdsnivå innebär målen minskningar med 30%, medan det för Arlas mejerier och egna transporter innebär en minskning av utsläppen med 63% till 2030.

Mer läsning