Mer än man tror! Bajs, eller gödsel, är ett av de områden som ingår i Arlas klimatberäkningsprogram. Det betyder att tusentals Arlabönder samlar, rapporterar och analyserar data som har med just bajs, komockor, dynga eller ja gödsel att göra.
Datainsamling är antagligen inte det man främst tänker att en mjölkbonde sysslar med om dagarna, men faktum är att en Arlabonde år 2022 gör långt mycket mer än att mjölka och ta hand om korna. Sedan några år tillbaka samlar vi in massvis av information till en enorm databas som kommer hjälpa oss att minska klimatavtrycket från gårdarna, och göra oss ännu mer klimatsmarta.
Räkna med skit
Tillbaka till bajset; att använda för mycket gödsel vid odling ökar utsläppen av lustgas. Genom att samla data och analysera näringsinnehållet i gödseln, eller kobajset, på gården går det att räkna ut mer exakt hur mycket gödsel som krävs. Mer kunskap om när och hur man sprider gödsel kan också begränsa utsläppen. När bonden använder eget gödsel från gården mer effektivt så minskar behovet att köpa in gödsel utifrån, vilket också är mer klimatsmart. Därför kan vi faktiskt säga att bajs har en hel del med data att göra. Och att hundratals liter gödsel i en stor bassäng är mer än bara väldigt mycket bajs, det är också en ”Manure research database”.
Vad menar vi med klimatberäkningar?
Sett till 1 liter mjölks hela livscykel, från kon på gården till att du återvinner förpackningen, står det som sker på gården för den största andelen av klimatpåverkan. För att det ska vara möjligt att minska utsläppen på gårdarna är det viktigt att veta exakt var utsläppen sker. Därför introducerade Arla 2020 ett nytt klimatberäkningsprogram. Tillsammans med en rådgivare, och med klimatdatan som grund, kan bönderna identifiera gårdarnas olika förbättringsmöjligheter. Alla Arlabönder genomför årligen klimatberäkningar för att se var klimatförbättrande åtgärder på gården kan göras, målet är att minska mjölkens klimatavtryck med 30 procent till 2030.
Arlas klimatmål är godkända av Science Based Targets Initiative (SBTi). På gårdsnivå innebär målen minskningar med 30%, medan det för Arlas mejerier och egna transporter innebär en minskning av utsläppen med 63% till 2030.
