126 år av mejerihistoria
Arlas Historia

126 år av mejerihistoria

Mitt i det moderna Uppsala, vid korsningen S:t Persgatan/Storgatan, står en vacker gammal tegelbyggnad med den karaktäristiska skylten ”Upsala Mejeri”, som minner om en svunnen tid i Uppsalas historia.

De första spåren av Uppsala Mejeri härrör från 1871. Det var då ett litet smörmejeri och ingick i Uplands Mejeriaktiebolag. Bolaget hade fyra ägare, Öhman, Rudbeck, Stagnell och Lovén, men ekonomin var inte tillfredsställande och 1874 såldes mejeriet. Förmodligen fortsatte verksamheten i Uppsala, och på 1880-talet köptes det upp av Stockholms Mjölkförsäljningsbolag, i folkmun kallat Mjölkbolaget.

Under Mjölkbolagets tid tillverkades smör, grädde, mjölk och ost vid mejeriet. Grädde och smör exporterades, men produkter såldes även på den lokala marknaden. 1890 fanns åtta butiker i Uppsala. Mjölkbolaget ägde även ett mejeri i engelska Hull, och grädde från Uppsala Mejeri såldes dit för att kärnas till smör på plats så att engelsmännen fick tillgång till nykärnat smör.

Mejeriaktiebolag bildades

Mot slutet av 1800-talet började andelsmejerier bli en vanlig företagsform, och även uppsalabönderna hade sådana strävanden. Men planerna sprack och istället var det jordbrukaren kapten Ridderbjelke som fick till en kompromiss. Han startade Uppsala Mejeriaktiebolag, där aktieägarna garanterades fem procents utdelning på sitt kapital, och resterande vinst fördelades på mjölkleverantörerna. Bolaget övertog Uppsala mejeri den 1 juli 1898 och var dess ägare i drygt 30 år.

Snart insåg man nödvändigheten av modernisering av mejeriet och lösningen blev nya lokaler. 1911 gick flyttlasset tvärs över Vaksalagatan, från kvarteret Sif (dagens Siviatorg) till det nybyggda mejeriet i kvarteret Thor; ”ett mäjeri som står på höjden af nutida teknik”, kunde man läsa i Upsala Nya Tidning 1912.

Trots denna hänförelse hade mejeriet något av en prägel av storhushåll på lantbruk under lång tid. Kvinnliga mejeriarbetare och kuskar med familjer fick bostad på mejeriets innergård och alla mål mat serverades i matsalen. Det var först på 1940-talet som arbetarbostäderna försvann som löneförmån.

Mjölkcentralen tog över

1920-talets depression gick inte Uppsala Mejeriaktiebolag obemärkt förbi, och man insåg att enda sättet att överleva var samarbete. Den 4 maj 1932 anslöt man sig därför till Mjölkcentralen, och Uppsala Mejeri blev ett andelsmejeri, ägt av mjölkbönderna.

Under den följande 50-årsperioden skedde regelbundet stora ombyggnader för att modernisera mejeriet. Under renoveringen på 1960-talet renodlades produktionen till att enbart omfatta Tetra Pak-förpackningar. 1986 omtalas Uppsala Mejeri som ett av Sveriges äldsta med pågående produktion. Verksamheten fortsatte, men i oktober 1997 var dess saga all, och hundra personer sades upp.

I början av 1910-talet låg mejeriet i Uppsalas utkant och hade ungefär 30 anställda. Staden växte och 1965 beskrivs mejeriet i Mjölkdags som en centralt belägen oas: ”När man kommer förbi centralstationen […] in på Vaksalagatan, så ser man Uppsalamejeriet ligga i en grönskande idyll med stora, välskötta gräsmattor.” I dag domineras Vaksalagatan av Konsert- och kongresshuset, just intill kvarteren där mejeriet fanns i över ett sekel.

Skriven av Maria Lundin, arkivarie och konstvetare